Mer om sondnäringsintolerans

09 Jun 2026
Balance your diet, balance your health Balance your diet, balance your health

Att vara uppmärksam på tecken på intolerans vid sondmatning är viktigt. Här kan du läsa om vanliga besvär, möjliga orsaker och vad du kan göra. Informationen här är tänkt som ett komplement till den medicinska rådgivning som ditt barn eller din närstående får från sitt vårdteam, och den ersätter inte den. Om du misstänker att ditt barn eller din närstående visar tecken på intolerans mot sondnäring, kontakta alltid vårdpersonal.

 

Vanliga problem vid sondmatning:
  • Illamående
  • Kräkningar
  • Reflux (känslan av att maginnehållet rör sig upp i halsen)
Möjliga orsaker:
  • För snabb matning
  • Långsam matsmältning i magsäcken
  • Andra mag- eller tarmproblem

Att tänka på:
  • Sakta ner eller pausa matningen. Vänta gärna 15–20 minuter innan du försiktigt provar igen.
  • Minska matningshastigheten.
  • Se till att ditt barn eller din närstående sitter upprätt eller halvligger i cirka 45 graders vinkel under och 30–60 minuter efter matning.
  • Rådfråga vårdpersonal om ett byte till en specialanpassad sondnäring kan vara lämpligt.
  • Kontakta vården om problemet fortsätter.
DIARRÉ

Diarré innebär att man har täta, lösa eller vattniga avföringar.

 

Möjliga orsaker:
  • Biverkningar från läkemedel
  • För snabb matning
  • Sondnäringen kan vara förstörd
  • För lite eller ingen fiber i näringen
  • Intolerans mot sondnäringen
  • Andra sjukdomar, influensa eller infektion
  • Sondens placering kan ha förändrats

Att tänka på:
  • Prata med ditt barn eller din närståendes läkare eller apotekspersonal om eventuella biverkningar från läkemedel.
  • Sänk matningshastigheten.
  • Använd inte sondnäring som stått i rumstemperatur längre än rekommenderat.
  • Använd inte sondnäring som förvarats i kylskåp mer än 24 timmar efter öppning.
  • Tvätta händerna noggrant och använd rena tillbehör och utrustning.
  • Byt ut matningsbehållare och slangar enligt anvisningar från vårdpersonal.
  • Rådfråga vården om ett byte till sondnäring med fiber eller en specialanpassad produkt kan vara lämpligt.
  • Kontakta vårdpersonal om problemet pågår i mer än 2 dagar.

Observera: Att sänka matningstakten kan påverka hur mycket näring, vätska och energi din närstående får i sig.

FÖRSTOPPNING

Förstopppning innebär att avföringen kommer mer sällan än vanligt, eller att den är hård, torr och svår att få ut.

Möjliga orsaker:
  • För lite vätska eller vatten
  • Ingen eller för lite fiber i sondnäringen
  • För lite fysisk aktivitet
  • Läkemedel
Att tänka på:
  • Ge mer vatten via sonden om vårdpersonal har rekommenderat det.
  • Rådfråga dietist eller vårdpersonal om sondnäringen bör bytas till en med högre fiberinnehåll.
  • Hjälp ditt barn eller din närstående att vara mer aktiv, om det är möjligt.
  • Prata med läkare eller apotekspersonal om eventuella biverkningar från läkemedel.
UPPSVÄLLDHET, MAGKRAMPER, KÄNSLA AV MÄTTNAD

När magen känns svullen eller uppblåst, med en spänd eller krampande känsla i buken, eller om din närstående känner sig mätt hela tiden.


Möjliga orsaker:
  • Sondnäringen ges för snabbt
  • Näringen är för kall
  • För stor mängd sondnäring
  • Ligger plant under matningen
  • Fysisk aktivitet direkt efter matning
  • Intolerans mot sondnäringen
Att tänka på:
  • Sänk matningshastigheten*
  • Använd oöppnad sondnäring i rumstemperatur. Om näringen varit i kylskåp, ta ut den 30 minuter före matning
  • Säkerställ att rätt mängd sondnäring ges enligt plan
  • Se till att din närstående sitter upprätt eller halvligger i cirka 45 graders vinkel (ungefär två kuddars höjd) under matningen och 30–60 minuter efter
  • Be vårdpersonal se över näringslösningen. Det kan vara aktuellt att byta till en näring med mer energi i mindre volym, eller en som är lättare att smälta och ta upp

*Om du sänker matningstakten kan det påverka hur mycket näring, vätska och energi din närstående får i sig. Kontakta vårdpersonal om du inte kan återgå till den ursprungliga matningshastigheten efter 1–2 dagar, eller om ni inte får i er den mängd som anges i matningsschemat.

 

VÄTSKEBRIST/TÖRST

Vätskebrist innebär att kroppen har för lite vätska för att fungera som den ska. Det kan visa sig genom att urinmängden minskar, urinen blir mörkgul eller att ditt barn eller din närstående ofta känner sig törstig.

Möjliga orsaker:
  • För lite vätska eller vatten ges
  • Sjukdom med diarré, feber eller kraftig svettning

Att tänka på:
  • Se till att ditt barn eller  din närstående får rätt mängd vatten varje dag, både före och efter sondmatning.
  • Rådfråga vårdpersonal för att säkerställa att vätskebehovet täcks varje dag.

 

SNABB VIKTUPPGÅNG
Möjliga orsaker:
  • För mycket vätska eller vatten ges
  • För mycket sondnäring ges

Att tänka på:
  • Se till att ditt barn eller din närstående får rätt mängd sondnäring och vätska varje dag.
  • Rådfråga vårdpersonal om mängden sondnäring och vätska behöver justeras.
     
VIKTNEDGÅNG
  • En möjlig orsak till viktnedgång kan vara att det ges för lite energi (kalorier).
Att tänka på:
  • Kontrollera att ditt barn eller din närstående får rätt mängd sondnäring varje dag.
  • Rådfråga vårdpersonal om mängden eller typen av sondnäring behöver justeras.

 

Plötslig hosta eller svårigheter att andas under eller direkt efter sondmatning.

Möjliga orsaker:

  • Sondnäringen kan ha kommit upp från magsäcken och in i lungorna
  • Personen ligger plant under matning
  • Sjukdom som till exempel luftvägsinfektion eller lunginflammation
Att tänka på:
  • Se till att ditt barn eller din närstående sitter upprätt eller halvligger i cirka 45 graders vinkel under matningen och i 30–60 minuter efteråt. Låt dem inte ligga plant under eller strax efter matning
  • Om symtomen kvarstår, kontakta vårdpersonal eller åk till sjukhuset

 

TILLTÄPPT SONDMATNINGSSLANG

När sondnäringen inte kan passera genom slangen, eller om slangen är helt blockerad.

Möjliga orsaker:
  • En böj eller knick i sonden eller matningsslangen
  • Näring eller läkemedel kan ha täppt till slangen

Att tänka på:
  • Kontrollera om sonden eller matningsslangen är böjd eller vikt.
  • Spola slangen med ljummet vatten före och efter varje matning eller läkemedelsgivning.
  • Ge inte mixad mat eller andra vätskor via sonden utan att först prata med vårdpersonal.
  • Blanda aldrig något nytt i sondnäringen utan att rådgöra med vårdpersonal.
  • Använd endast flytande läkemedel eller noggrant krossade tabletter upplösta i vatten.


Om sonden är tilltäppt, försök inte att rensa den själv. Kontakta vårdpersonal för råd om vad du ska göra.

 

SONDSLANGEN HAR LOSSNAT

Om sonden har lossnat av misstag, här är vad du kan göra:

Möjlig orsak:
  • Sonden kan ha åkt ut av misstag.
Att tänka på:
  • Om ditt barn eller din närstående har en gastrostomi- eller jejunostomisond som går direkt genom huden till magsäcken eller tunntarmen, täck öppningen med en ren kompress eller handduk.
  • Kontakta vårdpersonal, eller åk till närmaste akutmottagning tillsammans med ditt barn din närstående och den sond som lossnat.